En ensam eritrean mördar två människor han anser ser ”svenska” ut på IKEA i Västerås, en ung man djupt förankrad i högerextremt idégods löper amok på en skola i Trollhättan och mördar två elever med utländsk bakgrund och planerade asylboenden sätts i brand på ett sätt som förefaller vara organiserat. Det är en tid med… Läs mer »
”På natten, när jag ensam kom fram till hörnet av gatan, brukade jag plötsligt få ett intryck av att lämna det närvarande och glida in i en zon där tiden stod stilla”, skriver Patrick Modiano i ”Lilla smycket”. Paris är fullt av sådana zoner och när jag går förbi vissa byggnader i staden kommer… Läs mer »
Efterdyningarna i Frankrike till islamistattentaten i Paris i januari har varit av olika natur, politiska, säkerhetsmässiga och intellektuella. Höjd beredskap råder och senast söndagen den 19 april avvärjdes ett nytt attentat; en ung algerier sköt ihjäl en ung kvinna när han stal hennes bil men när han for iväg råkade han skjuta sig själv i… Läs mer »
I Stefan Zweigs vackra Världen av igår beskriver han sommaren 1914 som fantastisk och full av optimism. Få, om ens några, anade vad som komma skulle: ”Aldrig hade Europa varit starkare, rikare, skönare, aldrig känt en större övertygelse om en ännu bättre framtid.” Zweig skrev den utanför Rio de Janeiro, i Petrópolis, 1941. I februari… Läs mer »
Frankrike är det land i Europa där historiens strider ofta varit djupast och tydligast, alltifrån striderna mellan protestanter och katoliker, över franska revolutionen, pariskommunen, de två världskrigen, maj-68 och in i vår tid med dess spänningar: för eller emot EU, växande högerextremism och ökande problem med radikal islamism. Ibland tänker jag på landet som ett… Läs mer »
När jag läser om beslutet att riva Stadion får det mig att tänka på internaliserade röster, röster inom mig som jag måste förhålla mig till – och ibland strida mot. En sådan röst i mig är ”Den Malmöitiske Nihilisten”, sannolikt framvuxen i mig under mina år i hamnen. När jag ”pratar” med honom och säger… Läs mer »
Jag var nitton år och bodde på Alliance Française på Bd Raspail i sjätte arrondissementet i Paris. Det var fem år efter majrevolten men gick fortfarande att känna av svallvågorna från den historiska majmånaden. Så gott som varje helg drog det ihop sig till konfrontation i Quartier Latin mellan den fruktade kravallpolisen CRS och unga… Läs mer »
Den franska utposten. Samma höst som jag debuterade, 1984, blev jag uppringd av Magnus Rosenqvist på tidskriften ResGuide. Han hade läst min första roman och ville att jag skulle skriva ett resereportage för dem. Om vilket land då? undrade jag. Välj själv! svarade han gentilt. Jag bad om lite betänketid, satte mig vid jordgloben… Läs mer »
Fotbolls-VM i Ryssland 2018? Vinter-OS i Sotji 2014 invigdes med en makalös show som fick många av åskådarna över hela världen att andlöst följa den spektakulära iscensättningen av rysk, och sovjetisk, historia. Vladimir Putin på läktaren hade all anledning att se belåten ut. Att han samtidigt, sannolikt, planerade nästa politiska steg i utvecklingen… Läs mer »
http://www.axess.se/magasin/default.aspx?article=2128#.U4os7TnBLJw Demonernas återkomst. Den 6 februari 1934 försökte den franska extremhögern storma l’Assembleé Nationale vid Place de la Concorde i Paris. Målet var att krossa ”la gueuse”, horan, det vill säga den tredje republiken. Femton människor dog och över tvåtusen skadades. Dagen efter avgick regeringen Daladier. Den 26 januari i år, nästan… Läs mer »
INNA – av Caroline Fourest. I Simone de Beauvoirs efterföljd syns Caroline Fourest på de flesta barrikader i Frankrike där dagens feministiska kamp pågår men lika beundrad som hon kan vara till vänster, är hon hatad av extremhöger – och islamister. Skälet är, bland annat, hennes kritiska böcker om Christine Boutin, en av den… Läs mer »
http://www.sydsvenskan.se/kultur–nojen/fredrik-ekelund-det-hade-aldrig-gatt-hem-i-sverige/ En dialog det slår gnistor om. Två franska filosofer som låtit höra tala om sig de senaste åren är Alain Finkielkraut och Alain Badiou. Den förre… Läs mer »
http://www.sydsvenskan.se/kultur–nojen/extremister-med-gester/ Den franske komikern Dieudonné M’bala M’bala har fått det hett om öronen. Han slog igenom stort på 1990-talet som den ene i ”Élie et Dieudonné”, en antirasistisk komikerduo. I början av 2000-talet fanns folk som hyllade Dieudonné som landets bästa komiker. Det var också då som någonting hände med honom, politiskt. Han närmade… Läs mer »
Lys på, Diderot! För några år sedan publicerade ett antal svenska intellektuella med Arne Ruth i spetsen en artikel i Expressen som en reaktion på de kraftiga protesterna mot Muhammedkarikatyrerna. Den bärande tanken var att Upplysningen riskerar att förvandlas till en historisk parentes. Jag tyckte det var en överdriven farhåga men åren har gått… Läs mer »
Dagbok från Israel och Författarturneringen i fotboll 19/6 – 23/6 2013. 19/6 Vi landar halv fem på Ben Gurion, via Prag och efter två hopp i natten genom ett somrigt Europa. Jag har Levi och Oz i skallen och möts av bokstäver på hebreiska och ryska, språk jag inte förstår en stavelse… Läs mer »
Assaf Gavron och författarturneringen i Haifa (http://www.sydsvenskan.se/kultur–nojen/forstaelse-pa-flera-plan/). Solen stiger över det heliga landet. Sommarmorgon i Tel Aviv. Jag är på Ben Gurion-flygplatsen och på väg till en författarturnering i fotboll i Haifa men här på Ben Gurion ska jag träffa Assaf Gavron, lagkaptenen för det israeliska författarlandslaget. Innan jag for läste jag Gavrons roman… Läs mer »
Debatten kring Omar Mustafas avgång från SAP:s partistyrelse sätter inte bara fingret på SAP:s och svensk vänsters förhållande till islamismen utan också på en för oss relativt ny typ av antisemitism som inte har sina rötter inom extremhögern. Att Islamiska förbundet bjudit in antisemitiska talare är sannolikt inga tillfälligheter. En av de platser i Sverige… Läs mer »
Mitten av sjuttiotalet. Jag är på Kirsebergsbiblioteket tillsammans med Ulf Peter Hallberg. Vi lyssnar på Göran Sonnevi, en ikon inom vänstern då. Vi lyssnar andäktigt på hans sjungande, rytmiska dikt. På något märkligt vis fångar han det mesta i tiden och mycket av det jag upplever, läser jag av mot Sonnevis poesi, som om han… Läs mer »
http://www.sydsvenskan.se/kultur–nojen/varlden-har-aldrig-matt-battre-/
Finns det något som Strindberg inte var intresserad av? Sociologi, kemi, geologi, alkemi, biologi, fysik, matematik, politik, astronomi , historia, spiritism, hypnos … allt tycks ha intresserat honom och som dramatiker skrev han teaterhistoria två gånger, först med sina naturalistiska dramer, sedan med de symbolistiska. Mitt eget Strindbergsår har varit spännande, fullt av återläsning och… Läs mer »
En religiös ledare i Afghanistan, Mir Farooq Husaini, utfärdar en belöning på två miljoner kronor till den som dödar upphovsmannen till ”Innocence of muslims” och/eller en av Charlie Hebdos tecknare. För en tid sedan gick en minister i Pakistan ut med ett liknande budskap. Läget för yttrandefriheten kunde med andra ord varit bättre och situationen… Läs mer »
Jag träffade Janne för första gången i extrakammaren på Malmö Förenade Stuveri AB i början av sjuttiotalet. Han var en frejdig, humörfrisk och radikal stuveriarbetare som jag gärna arbetade i lag med. Han hade varit på sjön tidigt och hade en annan livserfarenhet än jag. Vad som tidigt slog mig var hans pålitlighet, lojalitet, kamratlighet… Läs mer »
Intervju i Sydsvenskan
Tisdagkväll den 31 januari. Jag sitter böjd över en översättning när jag nås av uppgiften om ett nytt mord i Malmö. Fosievägen, man skjuten i bil. Det sjunker in i mej med en blandad känsla, obehag, nu-får-det-vara-nog men också nyfikenhet: vem är det den här gången? Vad gäller det nu? Lite senare på kvällen tar… Läs mer »
Svar till Magnus Linton
Vänstern och verkligheten
Bernard Henri Lévy slog igenom på sjuttiotalet som en av de ”Nya Filosoferna”. Något av det första han stod bakom som intellektuell var ett upprop för båtflyktingarna. Det var modigt och kontroversiellt eftersom Vietnam hade en hjältegloria då som inte fick röras. Han, och de, lyckades få Sartre och dennes gamle trätobroder, Raymond Aron, att… Läs mer »
Frågan är om någon intellektuell i historien haft samma bredd som Voltaire hade. Han var inte bara författare utan också poet, romanförfattare, dramatiker, teaterchef, diplomat, hovman, slottsherre, bonde, satiriker, polemiker, politiker, vetenskapsman, översättare och framgångsrik företagare (framförallt inom urmakeribranschen). Det var tack vare hans ihärdiga attacker – så gott som alltid via pseudonymer – mot… Läs mer »
I november 2004 mördades den holländske filmaren Theo van Gogh på öppen gata i Amsterdam av en fanatisk muslim, Mohammed Bouyari. Efter avrättningen satte han en lapp på van Goghs bröst med en hälsning till Ayaan Hirsi Ali, den modiga författaren som tagit strid… Läs mer »
När det nya, modebetonade bruket av begreppet ”den Andre” (alt. ”de Andra”) började användas, vet jag inte. Kikar man djupare i begreppet vindlar trådarna idémässigt åt många håll: Heidegger, Lévinas, Lacan, Sartre och de Beauvoir, bland andra. Idag har det emellertid bitit sig fast som ett tankemönster vilket går ut på att nagla… Läs mer »
Står man uppe på Sockertoppen i Rio och tittar ut över staden är det svårt att föreställa sig något vackrare, naturmässigt. Paris, Buenos Aires, Prag må vara vackrare rent arkitektoniskt men få städer i världen har samma spännande förhållande till den omgivande naturen. Här: bergen mitt i staden, nationalparken Tijuca, Atlanten och Guanabarabukten…. Läs mer »
Om man kommer efter någon i ett par dubbeldörrar blir det oftast fel vad gäller tacket för att den framförvarande håller upp dörren åt en. Tackar man efter att personen hållit upp första dörren men inte när samma person håller upp den andra dörren känns det märkligt, som att något hänger i luften. Men… Läs mer »
Intuition är kunskap men osäker sådan. För många år sedan stod jag med min taxi vid Travemündefärjans taxistation. Ut från båten kom en ung man. Han var förtvivlad, bakis och utan pengar och ytterkläder. Han var akterseglad från en firmafest där resten av deltagarna var kvar i Tyskland. Han hade somnat på båten och… Läs mer »
Blaise Cendrars, den schweiziske poeten vars efternamn alluderar på aska, ville bejaka hela världen, upptäcka kontinenter, älska och skapa, vara med både i Paris, São Paulo och på den transsibiriska järnvägen, aldrig vara stilla, umgås intensivt med Apollinaire och Chagall men också vara biblioteksråtta. Som han uttryckte det. Man kan ha mindre glupska förebilder… Läs mer »
Sextiotal. Mina föräldrar och deras vänner träffas i Torekov om somrarna. Jag har en sommarkompis, Mats. Vi är jämnåriga. Hans mamma är sjuksköterska, pappan tjänsteman på ett läkemedelsföretag. Våra somrar är potatisplockning, bad och golf. Vi spelar så ofta vi kommer åt, blir bättre och bättre med åren och när vi går caddy åt riktiga… Läs mer »
Första gången vi träffades var i extrakammaren på Navigationsgatan, Stuveribolagets utropslokal. Det var mitten av sjuttiotalet och styckegodstrafiken var fortfarande en försörjningsmöjlighet för ”extragubbarna” i Malmö Hamn, liksom u-hjälpen till Afrika och tredje världen (smör, mjöl). Vissa måndagar, när det ryktats om ”mycket jobb”, kunde hundratals människor fylkas vid det gamla kostallet med drömmen… Läs mer »
Alla idrottsintresserade har sina stora nationella, eller privata, ögonblick som för alltid hamnat på den inre galleriväggen. För min del handlar de flesta av de bilderna om fotboll men det finns även andra, några av dem förknippade med vintersport. Ett stort ögonblick är när Assar Rönnlund, på OS-stafetten i Innsbruck 1964, till allas förvåning, kommer… Läs mer »
Fotbolls-VM brukar vart fjärde år erbjuda en månads vila från de existentiella frågorna. Ett milt rus som stegras under en månads tid och som, om fotbollsgudarna vill, når sitt klimax i finalen. I år började det dåligt. Trist fotboll, målsnåla matcher och för första gången i mitt liv somnade jag till framför teven under… Läs mer »
Lasse Söderberg skrev en gång i en dikt att Kuba var ”fiskbenet i drakens hals” och fångade på så vis, i en enda, exakt bild, mycket av den centralamerikanska problematiken med USA och dess rädsla för sin ”bakgård”. Jag tänker på den metaforen när jag står på Plaza de la Independencia i Granada,… Läs mer »
När den franska författaren och journalisten Caroline Fourest – feminist, socialist, antirastist – kom till UNESCOs konferens om rasism i Durban 2001, upptäckte hon att det fanns en fundamentalism som var värre än den kristna höger hon ägnat flera år av sitt skrivande: en radikal islamism under täckmantel av antirasism. Detta fick henne… Läs mer »